Blomsterflugan

Tomaten, som fransmännen säger ”au revoir”
Jag väntar med iver på den dagen en kan sända dofter och smaker genom telefonen. Den dagen används säkert inte telefoner längre. Men hade det gått hade jag sänt er denna:
 
Tänk dig att du går in i ett varmt drivhus i den roligaste augusti. Det är så torrt på marken att det nästan kittlar i näsan av dammet som yr under dina fötter. Tomatplanterna som växer i drivhuset är höga och mörkt gröna, på sina ställen högst upp vid taket, de blad som får mest av den gassande solen, har börjat gulna. Det stör inte tomaterna, de är så röda som de kan bli, stöter du till en skulle den falla av sin kvist med detsamma. Det är doften du känner när du gör vid ett blad, gnuggar det lite hårt mellan fingrarna - den doften känner du nu. 
  (null)
Precis den doften yrde runt i det kalla uterummet i helgen när jag rev, slet och klippte runt i mina tomatplantor. Ljuvligt! - nästan att doften blev så stark och intensiv att det luktade syntetiskt. 
(null)
Nu är plantorna adios för i år och tankarna kring vad som kan stå på denna, cirka 1 kvadratmeter stora plätt, nästa år surrar i huvudet. Lutar nu åt äggplantor. 
(null)